Att bo i bostadsrätt
För att kunna äga en bostadsrätt måste man bli medlem i bostadsrättsföreningen. Det är bostadsrättsföreningen som äger bostaden och fastigheten, bostadsrättsinnehavaren äger endast rätten att bo i bostaden. För att få bo i en bostadsrätt måste du betala en månadsavgift till bostadsrättsföreningen. Detta för att täcka kostnader och underhåll av fastigheten.
Bostadsrätt innebär att du är medlem i en ekonomisk förening som gemensamt äger en fastighet med lägenheter. Medlemmarna köper en bostadsrätt och därmed rätten att bo i en av lägenheterna.
Syftet med en bostadsrätt är att genom samverkan skapa ett fördelaktigt boende såväl ekonomiskt som praktiskt. Det innebär en avvägning mellan föreningens och enskilda medlemmars ibland motstridiga intressen. Den enskildes rätt måste därför ibland stå tillbaka för föreningens intressen.
Föreningen ska vara självfinansierande men inte vinstdrivande. Det betyder att avgifterna ska täcka de löpande kostnaderna men också kommande underhåll. Medlem är skyldig att betala en månadsavgift. Avgiften beslutas av styrelsen utifrån kostnader och behovet av underhåll.
Bostadsrättsföreningen bygger på idén om människor i samverkan. Som medlem i föreningen förväntas du också ställa upp för det gemensamma. Det är dessutom trevligt och tryggt att känna sina grannar lite.
Om det endast är några få som engagerar sig kan styrelsen besluta om att köpa in mer service och tjänster, vilket påverkar allas månadsavgift. Har du någon kompetens som bostadsrättsföreningen har användning för, får du gärna erbjuda din hjälp. Det är också viktigt att medlemmarna är beredd att delta i styrelsen om det skulle behövas. Utan en fulltalig styrelse kan en bostadsrättsförening upplösas.
Årsmötet är årets viktigaste händelse. Det är då du som medlem kan påverka och fatta beslut och ställa frågor till styrelsen om föreningen. Du får också bättre koll på föreningens ekonomi, vilket är bra eftersom du gjort en investering. Vid årsmötet väljs även ny styrelse samt att du får en möjlighet att träffa grannar som du äger fastigheten tillsammans med.
Medlemmens ansvar (enskilt ansvar)
Som medlem är du skyldig att betala en årsavgift, som ofta är uppdelad per månad. Man förväntas även följa föreningens stadgar och trivselregler.
Medlemmen har ett underhållsansvar för den egna lägenheten (ansvar för det inre). Det betyder att du exempelvis kan tapetsera, måla samt byta köksskåp och badrumsporslin utan att inhämta styrelsens tillstånd. Lägenhetsdörr bekostas av medlem men styrelsen beslutar om vilken dörr som ska användas.
Undantag från medlemmens ansvar är element, bärande väggar, elinstallationer som påverkar stamledning samt fönster.
Vid större renoveringar ska styrelsen lämna sitt godkännande. Anmäl din planerade förändring till styrelsen.
Som medlem i föreningen förväntas du också ställa upp för det gemensamma. Det kan vara att följa reglerna för boendet, sopa framför ytterdörrar, delta på gemensam städdag, närvara vid årsmöte, engagera dig i styrelsearbete med mera.
Föreningens ansvar (gemensamt ansvar)
Föreningens ansvar ligger på de gemensamma utrymmen, fastighetens konstruktion och sådant som kan påverka alla boende som ventilation och värmesystem (ansvar för det yttre).
Eftersom underhållet av fastigheten är ett delat ansvar är det i vissa delar inte helt lätt att avgöra var gränsen går. Element, elinstallationer, ventilation och avlopp har både medlemmen och föreningen ansvar för.
Element som är vattenfyllda ansvarar föreningen för, trots att de sitter inne i lägenheterna. Medlemmar får inte göra ingrepp i husets värmesystem genom att byta eller ta bort element utan tillstånd. Det riskerar inte bara att ge konsekvenser som för låg temperatur i den egna lägenheten, utan kan rubba hela värmesystemet om oturen är framme.
Elinstallationer och rör i lägenheten som påverkar stamledningar är föreningens ansvar. Även ventilationen är föreningens ansvar men medlemmen ansvarar själv för köksfläkten. Det är dock viktigt att fläkten är av den sort som är avsett för fastighetens ventilationssystem.
Avlopp är ytterligare en sak som kan vara både medlemmens eller föreningens ansvar. Stopp i vattenlåset och golvbrunnen är medlemmens ansvar att rensa. Sitter stoppet längre bort är det föreningens ansvar.
Styrelsen
Föreningens verkställande organ är styrelsen och den utses av medlemmarna på en föreningsstämma (årsmöte). Det är styrelsens ansvar att sköta förvaltningen av föreningens angelägenheter. Styrelsen kan utse någon annan att sköta den löpande ekonomiska och tekniska förvaltningen. Men det är fortfarande styrelsen som är ansvarig gentemot medlemmarna att förvaltaren gör det den ska enligt förvaltningsavtalet.
Styrelsen ansvarar för att organisera sig på ett bra sätt. Styrelsens ledamöter har i princip lika stort ansvar men i ordförandens uppgifter ingår att kalla till och leda styrelsemöten samt öppna föreningsstämman, om inte styrelsen utsett någon annan att göra detta.
I vår förening består styrelsen av fem ledamöter samt två suppleanter. Vi anlitar HSB som teknisk förvaltare. Ekonomisk förvaltning sköts idag av föreningen själv eftersom vi har den kompetensen. Det kan komma att förändras.
Styrelsen fattar beslut i den löpande förvaltningen (ekonomi, medlemsfrågor, löpande underhåll utan beloppsbegränsningar m.m.). Det krävs stämmobeslut för bland annat ändring av stadgar.
Regler som styr en bostadsrättsförening:
• Lagen om ekonomiska föreningar
• Bostadsrättslagen
• Årsredovisningslagen, Bokföringslagen med flera
• Stadgar
• Ordningsregler / Trivselregler
Läs mer om styrelsens arbete: https://www.bostadsratterna.se/aemnen/s/styrelsens-arbete
Ekonomi
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening och omfattas därför av skatteregler för denna typ av förening. Föreningen har inte rätt till avdrag för ingående moms på kostnader som föreningen betalar. Inte heller kan en bostadsrättsförening göra ränteavdrag, ROT- eller RUT-avdrag eftersom endast fysiska personer omfattas av dessa bestämmelser.
Största tillgången för föreningen är husen. De ska förvaltas över lång tid, vilket innebär att underhåll ska utföras i rätt tid (inte för tidigt och inte för sent) så att onödiga kostnader uppstår). Underhållsplanen är en sammanställning över vad som är gjort och vad som behöver göras. Den ligger till grund för föreningens ekonomi. Styrelsen beslutar om vilket underhåll som behöver ske inför varje nytt år.
Det är skillnad på vanligt underhåll och så kallade väsentliga ändringar. Medlemmarna ska vara med och besluta om väsentliga förändringar av hus eller mark. Exempel på vanligt underhåll är att måla fasaden i samma färg som tidigare. En väsentlig förändring är i detta fall byte av fasad eller färg.
Läs mer på om att bo i bostadsrätt på bostadsrätterna.se